Tysslingen

Ett landskap i förändring
Landskapet kring Tysslingen har precis som över resterande Närkeslätten sedan stenåldern präglats av vidsträckta våtmarker och grunda sjöar.

De näringsrika sjöarna var från början omgivna av lövskogar som så småningom omvandlades till bördig åkermark. Under tidigt 1800-tal arbetade och försöjde sig här de som inte emigrerat till Amerika. Med tiden förstod man  att man med hjälp av bättre redskap och ny teknik skulle kunna odla stora delar av våtmarkslandskapen bara man kunde sänka vattennivån.

Därför genomfördes ett av Nordeuropas största torrläggningsprojekt i Hjälmarens avrinningsområde under mitten av 1800-talet. Först sänktes Hjälmaren och därefter kunde man sänka och dränera stora delar av Närkesslätten. Sammantaget vanns på detta vis ca 17 000 hektar bördig åkermark, bara Tysslingen halverade sin yta.

Denna fantastiska samhällsvinst var samtidigt en katastrof för alla de växter och djur som levde och var beroende av våtmarkerna. Vid det som fanns kvar av Tysslingen fortsatte driften av jordbruksverksamheten med bete och skörd. Runt sjön bildades en bård av öppna strandängar som regelbundet översvämmades.

Skörden upphörde i slutet av 1940-talet och betet upphörde i området under 1960-talet. Det var bara på strandängarna nedanför Rånnesta som det betades i början av 1980-talet.

Igenväxning och höjda vattennivåer
Som konsekvens av den upphörda jordbruksverksamheten växte strandmiljöerna snabbt igen, vilket i sin tur ledde till ett förändrat djurliv. I söder expanderade stora bladvassområden som sakta men säkert höjde vattennivån i den igenväxande sjön. Efter noggranna mätningar kunde man konstatera att vassen dämde sjön med flera decimeter och försvårade genomflödet. Under kraftiga sommarregn ledde detta till att vattennivån steg under långa perioder. Samtidigt skedde en dramatisk uppgrundning på grund a v sedimentation i de norra delarna av sjön.

Snart var det uppenbart  uppenbart att vattenfrågan var helt central för att kunna återinföra bete runt Tysslingen. Betet i sin tur var en grundförutsättning för att få tillbaka det rika fågelliv som så länge karaktäriserat våtmarkslandskapet.

Källa: Mats Rosenberg

Svansjön Tysslingen
Idag är Tysslingen Sveriges största samlingsplats för svanar under våren. Här stannar varje vår tusentals sångsvanar innan de fortsätter norrut 
under sin vårsträck genom Sverige.

Vill du skåda detta mäktiga skådespel ska du besöka Tysslingen under perioden mars-april.

Tysslingen är även en viktig plats för många andra rastande och häckande våtmarksfåglar som du kan se under stora delar av året.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>